Kakaobönor är fröna från kakaofrukten som växer på kakaoträdet Theobroma cacao, ett träd som betyder ”gudarnas föda” på grekiska. Dessa bönor är basen för choklad, kakao och kakaosmör, men har också i tusentals år använts som medicin, valuta och rituell dryck. Redan maya- och aztekkulturerna drack kakaodryck som ansågs ge styrka och koppla människan till gudarna. Idag vet man att kakaobönor är laddade med antioxidanter, mineraler och bioaktiva ämnen som kan påverka både hjärna och hjärta positivt.
Så växer kakaobönor – från frukt till böna
Kakaoträdet trivs i tropiskt klimat kring ekvatorn och växer bäst i skugga under större träd. Frukterna, som kallas kakaokapslar, är avlånga och kan bli upp till 30 cm långa. Varje frukt innehåller 30–50 frön inbäddade i ett vitt fruktkött. Det är dessa frön som kallas kakaobönor. Efter skörd genomgår bönorna en process av jäsning, torkning och rostning – steg som är avgörande för smakutvecklingen.
Näringsämnen i kakaobönor
Kakaobönor är naturligt rika på magnesium, järn, zink, kalium och koppar – mineraler som är viktiga för bland annat muskler, blodbildning och nervsystem. De innehåller även polyfenoler, framförallt flavonoider, som är kraftfulla antioxidanter. Cirka 50 % av bönans vikt består av kakaosmör, en blandning av hälsosamma fettsyror som oljesyra, stearinsyra och palmitinsyra. Proteininnehållet är cirka 12–15 %.
Hälsofördelar kopplade till kakaobönor
- Hjärta och kärl: Flavonoider i kakaobönor kan öka blodcirkulationen, förbättra kärlens elasticitet och sänka blodtrycket.
- Hjärnan: Teobromin och koffein stimulerar hjärnan och kan förbättra fokus, energi och humör.
- Antioxidantskydd: De höga halterna polyfenoler skyddar celler mot oxidativ stress och inflammation.
- Humörhöjare: Kakaobönor innehåller fenyletylamin, samma ämne som kroppen producerar när man är förälskad, vilket kan ge känslor av välmående.
Kakaobönor och teobromin – skillnaden mot kaffe
Till skillnad från kaffe, som är rikt på koffein, innehåller kakaobönor mer av ämnet teobromin. Det är mildare än koffein men verkar längre i kroppen, vilket ger en mer jämn energi utan ”krasch”. Teobromin har också en lätt kärlvidgande effekt, vilket kan förklara dess positiva inverkan på blodtryck och cirkulation.
Kakaobönans resa genom historien
- Mayakulturen (ca 250–900 e.Kr.): använde kakaobönor i drycker och som offergåvor.
- Aztekerna (ca 1300–1500 e.Kr.): använde bönorna som valuta och drack en kryddad chokladdryck, ofta med chili.
- Spanien 1500-talet: spanjorerna tog med sig kakao till Europa där den blev en exklusiv dryck för adeln.
- Industrialiseringen: under 1800-talet utvecklades tekniker för att separera kakaosmör och pulver, vilket ledde till modern choklad.
Kakaobönor i dagens chokladindustri
För att göra choklad mals rostade kakaobönor till kakaomassa, som sedan delas upp i kakaosmör och kakaopulver. Balansen mellan dessa bestämmer chokladens smak, konsistens och kvalitet. Mörk choklad har hög andel kakaomassa och är därför rik på flavonoider, medan mjölkchoklad har mer socker och mjölkpulver.
Rå kakao kontra processad kakao
Råa kakaobönor eller nibs har behållit fler antioxidanter och näringsämnen än starkt rostade bönor. Dock utvecklas mycket av den välkända chokladsmaken först vid rostning. Rå kakao används ofta i hälsosammanhang, smoothies och raw food-bakning, medan processad kakao främst används i konfektyr.
Intressanta fakta om kakaobönor
- Kakaobönor var en gång så värdefulla att de användes som betalningsmedel.
- Hundar och katter kan inte bryta ner teobromin – därför är choklad giftigt för dem.
- Världens största producent av kakao är Elfenbenskusten, följt av Ghana och Indonesien.
- Det krävs ungefär 400 kakaobönor för att producera ett halvt kilo choklad.
- Schweiz och Belgien är kända för finchoklad, men kakaobönorna odlas nästan uteslutande i tropiska länder.