
Maränger är bakverk som i sin enklaste form består av äggvitor och socker, vispade till ett luftigt skum som sedan bakas på låg temperatur. De kännetecknas av sin lätta, porösa struktur och söta smak. Ordet maräng kommer från franskans meringue och dök upp i svenskan redan på 1700-talet. Den unika konsistensen gör att de smälter på tungan, vilket har gjort dem till en självklar del av både klassiska desserter och moderna bakverk.
Olika typer av maränger och deras egenskaper
Maränger görs i grunden av äggvita och socker, men det sätt man värmer och vispar blandningen på avgör vilken typ av maräng man får — och vilka egenskaper den har. De vanligaste är fransk, schweizisk och italiensk maräng — och var och en passar bättre för vissa ändamål än andra.
Fransk maräng – den enklaste varianten
Fransk maräng är den vanligaste metoden och innebär att äggvitor vispas till ett fast skum innan socker tillsätts i omgångar. Resultatet blir en lätt, men relativt ömtålig maräng som ofta används till småkakor eller marängbottnar.
Italiensk maräng – stabil och lyxig
Här kokas en sockerlag upp till ca 120–125 °C och hälls i en tunn stråle ner i vispade äggvitor. Denna metod ger en glansig och mycket stabil marängmassa som tål fukt bättre och är perfekt som topping på pajer eller i mousser.
Schweizisk maräng – jämn och dekorativ
Denna variant vispas över vattenbad tills sockret lösts upp i äggvitan och massan nått ca 55 °C. Därefter vispas den kall tills den är fast och styv. Den schweiziska marängen används ofta för att spritsa dekorationer eller för att brännas av med gasbrännare.
Vegansk maräng – aquafaba som ersättare
I stället för ägg används kikärtsspad (aquafaba) som tillsammans med socker och syra kan vispas till ett fluffigt skum. Den veganska varianten blir förvånansvärt lik den traditionella och har gjort maränger mer tillgängliga för alla.
Vetenskapen bakom maränger
När äggvitor vispas vecklas proteinerna ut och binder till luftbubblor, vilket skapar ett nätverk som håller skummet stabilt. Fett stör denna process, vilket gör att minsta spår av äggula kan förstöra marängen. Socker och syra, exempelvis ättika eller citron, hjälper till att stabilisera proteinnätverket och gör marängen segare och blankare.
Ett högt sockerinnehåll gör marängen mer tålig och långsamt tillsatt socker ger jämnare struktur. Temperaturen under gräddningen avgör också konsistensen: låg och långsam torkning ger spröda maränger medan högre värme kan göra dem sega i mitten.
Grundrecept på maränger
Ingredienser (ca 40–50 små maränger)
- 4 äggvitor
- 2 dl strösocker
- 2 krm ättiksprit (12 %)
Så här gör du
- Sätt ugnen på 100 °C (90 °C varmluft).
- Vispa äggvitorna till ett fast skum.
- Tillsätt socker lite i taget under vispning, avsluta med ättikspriten.
- Klicka eller spritsa ut smeten på bakplåtspapper.
- Grädda ca 45 minuter i nedre delen av ugnen. Låt marängerna stå kvar i eftervärme tills de torkat helt.
Variationer och smaksättningar
- Chokladmaränger: Ringla smält choklad i smeten eller doppa de färdiga marängerna i choklad.
- Citrusmaränger: Rivet citronskal eller apelsinzest ger fräsch smak.
- Kryddmaränger: Tillsätt kanel, kardemumma eller ingefära för en höstig ton.
- Randiga maränger: Måla spritspåsen invändigt med hushållsfärg för dekorativa effekter.
- Nöt- och bärmaränger: Hackade nötter eller bärpulver kan vändas ner försiktigt i slutet av vispningen.
Vanliga problem och lösningar
- Marängen blir lös: Kontrollera att skålen är helt fri från fett och att äggvitan inte innehåller gulan. Tillsätt syra för stabilitet.
- Kornig massa: Smeten är övervispad. Rädda den genom att vända ner en ny äggvita.
- Seg eller kladdig efter bakning: Ofta beror det på för hög temperatur eller för kort tid i ugnen. Låt marängerna torka längre på lägre värme.
Maränger i desserter och bakverk
- Marängsviss: En klassisk svensk efterrätt med maränger, grädde och chokladsås. Namnet kommer från meringue suisse.
- Pavlova: Marängbotten toppad med vispad grädde och färska frukter eller bär.
- Marängtårta: Lager av marängbottnar varvade med grädde, bär eller choklad.
- Citronmarängpaj: Paj med syrlig citronfyllning och toppad med italiensk eller schweizisk maräng.
Förvaring och hållbarhet
Maränger ska förvaras torrt i en lufttät burk vid rumstemperatur. Om de kombineras med grädde eller frukt bör de serveras direkt, eftersom fukt snabbt bryter ner den spröda strukturen.
Intressanta fakta om maränger
- Maränger var populära i Europas hovkök redan på 1800-talet, där konditorer experimenterade med färger och former.
- Industriella maränger innehåller ibland emulgeringsmedel i stället för äkta äggvita.
- Vegansk maräng med aquafaba upptäcktes av en fransk kock 2015 och har sedan dess blivit en trend.
- Maränger är kalorisnåla jämfört med många andra bakverk eftersom de inte innehåller fett, men de har högt sockerinnehåll.
